Igår finns inte längre kvar bara i minnen och bilder.

Hemma igen i vår lilla by. Ännu en helg i husbilen. Ska inte sticka under stolen med att det faktiskt är rätt skönt att komma hem. Det är Kerstins förtjänst eftersom hon i fredags var här och städade vårt hus. Rent och fint är det och jag kan lägga kraften på att vila mig, tvätta tvätten som blivit under helgen. Massvis med minnen att spara inom mig. Massvis med ladda batterierna tid har vi haft, jag och maken. God mat har vi ätit. Tack vare vår lilla Omnia ugn. Sista frukosten blev med nybakta bakeoff bröd. Får nog byta namn på lille bilen till matbilen nu med den lilla ugnen. Fast det är klart vi sover ju i den med så det kanske fortfarande är en husbil mera än en matbil.

Det stormade i Lerkil i natt det kändes i husbilen. Men så vackert det va när solen gått ner. Så vackert magiskt sagolikt vackert. Det vita spökskeppet som farfar berättade om såg jag skymten av. Fast det finns inte i verkligheten. Tror han berättade om det för att jag inte skulle ge mig av på egenhand där vid hamnen när jag var liten. Men det vita spökskeppet finns fast det är nog en passagerar båt egentligen. Inget spökskepp med sorgsna själar som vill fånga små barn.

Det har igen blivit två svanar i Badviken i Lerkil förra gång vart det bara en liten ensam svan. Men det va för några år sedan.
Himlen var magisk i natt.
Denna bild är från i fredags då vi var på Camping i Ljungskile. Så vackert.
Carina Ikonen Nilsson

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen den är här först i morgon. Just nu gäller.